On my mind

För tre månader sedan satt jag här, förväntansfull och lite spänd i väntan på bebisens ankomst.
Nu vet jag att vad jag än hade föreställt mig då så överträffades alla förväntningar big time.

Att försöka förklara närmare är nog ingen idé, det känns snudd på omöjligt att få ner så många tankar och känslor i ord.
Men en lämplig sammanfattning vore nog något i stil med att vi har det bra, vi tre, och det känns rent fantastiskt!

Jag vågar påstå att vi börjar landa i varandra och våra nya roller nu allihop. Dagarna rullar på och jag har slutat vänta på att bli inringd till jobbet eller att väckarklockan ska jaga upp mig tidigt om morgonen (jag måste varit väl inarbetad för det tog väl sisådär 4 månader?) nu vaknar jag istället till behagliga bebisljud av olika slag och det med glädje (dock kan glädjen ibland döljas väl av tröttheten men det är en annan femma, den finns där i alla fall).


Att skriva allt som har hänt sen sist skulle ta mer tid än vad jag har just nu, men sommaren gick sannerligen fort och idag får den väl räknas som över. Fast de senaste dagarna har det varit sommarväder i höstluft.. Sol och nära 20°C är inget att klaga på och idag såg jag massa blommor på promenaden, bland annat en nyutslagen lupin bland höstlöven.
Synd bara att älgflugorna/lössen har invaderat skogen totalt och därmed jagat bort mig men det finns ju andra promenadstråk med färre monster tack och lov.


Barnet, som förmodligen är mitt upp i en utvecklingsfas eller vad det kallas, somnade ikväll redan kl 20 vilket knappt har hänt innan. Och eftersom O är iväg ledde detta till oväntat mycket egentid.. Jag har hunnit läsa en tidning, dricka en stor kopp thé (hela, innan det blev kallt!), äta oskalade pistagenötter, måla tånaglarna, tankeskissa på tavlor, virka och sist men inte minst - blogga ;-)