On my mind

För en tid sedan såg jag filmen "Coco Chanel", i lördags såg jag "Coco avant Chanel". Jag ångrar mig.
Två filmer som handlar om mer eller mindre samma sak, men ändå så olika. Coco Chanel lämnade en fin, lite sorglig men ändå fin, känsla i mitt sinne. Den var mer övergripande och gav en annan bild av Coco.
Coco avant Chanel var bara, ja, inget speciellt. Min bild blev lite omkullkastad och det enda positiva var att de talade franska fimlen igenom.. hade den förstnämnda filmen varit på franska hade den varit fulländad.
Jag måste nu se Coco Chanel igen, för att få tillbaka känslan. I och för sig är väl inte det en alltför hemsk konsekvens ;-)

På tal om franska då, faktiskt så insåg jag att de där tre högstadieåren med franskalektioner kanske lämnade någon kunskap! Jag förstår ju faktiskt en hel del som sägs, eller i alla fall den hela stora bilden.. Det vore underbart att behärska språket fullt ut. Kanske skulle ta en kurs?

Jag har kurat ihop mig i soffan, framför Let´s dance, med lite popcorn och antioxidanter.
Myser och känner mig ganska nöjd med tillvaron.
Imorgon och på söndag är det jobb hela dagen, känns ovant att jobba på dagarna nu igen efter konstant nattjobb i över ett år. Det positiva är att det är ganska skönt att sova på nätterna, som vanligt folk ;)

Efter de senaste dagarnas rapporter om tak som rasat in pga av snötyngd så tillbringade jag gårdagen med att oroa mig över det faktum att vårat tak är ganska platt och med all snö lär det bli tuuungt för vårt stackars hus. Jag såg framför mig den ansträngning som skulle krävas för att skotta ner all snö, det är jobbigt nog att fixa den lilla gången mellan huset och gatan. Men säkra källor har sagt att om det inte rör sig om en meter blötsnö så ska det hålla. Jag hoppas att källan har så rätt som han brukar ha, men riktigt lugn är jag inte..

Snön har förövrigt snart förgyllt (nåja) vår tillvaro i två månader, en r i k t i g vinter! Det är ju vackert =)

Nej, det är inte jag som sitter och slår huvudet i väggen såhär på nattkvisten. Det bara känns så inuti.. huvudvärk ajaj. Men jag är på jobbet och än är det nårga timmar kvar så jag får bita ihop och göra det bästa av situationen. Och det gör jag genom att dricka vaniljte och lyssna på nostalgi-musik.
Musiken skulle flyta på bättre om min internetuppkoppling var något stabilare än just nu, men de små pauserna ger tid till extra reflektion...eller irritation, vilket man vill.

Men är inte spotify en helt fantastisk grej?
Och tänk att musik kan framkalla sådan känslostormar, minnen, aaah. På ett ackord flyger jag tillbaka 10 år i tiden, vi var alla en gång där..

Jag har haft så mycket att fundera på de senaste dagarna så jag har inte fått något vetigt gjort, känns det som. Det ironiska är att de flesta tankar har varit just såna där "få det gjort och fixa" tankar, som då har kammat noll. Det positiva är att jag nu är laddad.. och förberedd.. välplanerad.. yes!


Jag kan inte hjälpa att jag tänker på det varje dag, jag vill så mycket! Men jag vet inte i vilken ordning, jag vet inte vilken tid som är den rätta.. Ofta är det en händelse som banar väg för massa andra, vilken ska vara utlösande? Måste jag välja, tänk om det inte blir bra? Har det redan skett? Har jag fått mitt tecken..?

Lite fix här, lite fix där. Denna veckan har jag stora planer på att huset ska ta några steg framåt i renoveringen igen, för den senaste månaden har jag varit i ett semesterliknande tillstånd. Så nu har jag just knåpat ihop en av mina gamla pålitliga "att-göra-lista". Jag älskar när man får pricka av punkt för punkt!

Häromdagen hittade jag mitt favorit kakrecept, eller ja..ett av dem i alla fall ;-) så idag har jag bakat! Smaskens =)

Egentligen skulle jag just nu montera ihop lite skafferilådor och installera dessa, men så råkade tv 3 sända dubbelavsnitt av Sex and the city så jag fastnade framför tv:n med en kopp te och en liiiiten liiiten kakbit. Dags att sätta fart nu!

Jag är så innerligt galet glad ♥ Vilket år detta kommer bli!


Jag rundar av kvällen med en nostalgitripp till Håkan, var är du ikväll?